Intressant reportage om vardag och framtid för flicka i Lapplands utmarker. Djuren, det praktiska arbetet på gården och stundande skolstart avhandlas tillsammans med en godhjärtad reporter.
Om det är isolationen, rejäla föräldrar eller en kombination därav som gjort att hon lagt sig till med ett lillgammalt och smått märkligt språk framgår aldrig, men det är sannerligen ett nöje att lyssna till. Jag instämmer i den gamla söndertuggade allmogevisdomen: "Men se barna, dom säger alltid som det är ju."
Somriga hälsningar från Ryssen Lönnå-Levengood!
vp3_fjallflickan_angelika.mp3 (28,7 MB / 192 kbps)
Sändes antagligen 1991. Tack till mormor för inspelning.
Visar inlägg med etikett VintagePodd. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett VintagePodd. Visa alla inlägg
lördag 7 juli 2012
tisdag 21 september 2010
VintagePodd #2: Mörkerkvinnan Ann Ekeberg
Ann Ekeberg gav i början av nittiotalet ut den fanatiska boken "FÖR SVERIGE - PÅ TIDEN", ett förvirrat lapptäcke av vilda spekulationer kring diverse populärkultur, klädsamt inramat av en sirlig frikyrklig moralparanoia. Trots bokens humoristiskt fundamentalistiska ton och haltande feltänk kan man ge henne några rätt i delar av kritiken av subkulturers konformerande funktion och dess intellektuellt avtrubbande verkan. Dock kvarstår det faktum att skulle man samla all världens människoexploaterande lortkultur i en riktigt grisig DVD-box skulle denna fortfarande vara så mycket mer uppbygglig än Anns inkrökta dödsbruna världssyn. I bokens inkvisitoriska vanföreställningar snurrar hon inte bara in på skrattretande stigar kring rollspel, rockens "dödsrytm" och det faktum att hemglass säljer glass med monstertema, utan hon likställer även homosexualitet ("...detta oerhörda förakt mot Skapelsen!") med pedofili och nekrofili och anser att sexualundervisning leder till incest. För att verkligen spä på världsfrånvändheten anser hon sig själv sedan barnsben vaccinerad mot videovåld, "...och det medelst: 1. Gud som haver 2. Havregrynsgröt 3. Mamma hemma".
Här bjuds ett kort, tänkvärt utdrag ur "FÖR SVERIGE - PÅ TIDEN!":
"En gång var jag ouppmärksam på min sons barnprogram. Vi hade varit på gymnastik, och jag hade inte kontrollerat kvällens TV-utbud. För precis när så skulle ske, ringde telefonen. Samtalet var viktigt och drog ut på tiden. Plötsligt hör jag min son William gråta. Jag kom rusande på mammors vis. Jag trodde knappt mina ögon, när jag tittade på bildrutan. Den var full av de vidrigaste häxor. Och detta hade min son tittat på!
William hörde ju så klart, vad jag tyckte om TV:s policy att visa skräck på bästa barnprogramstid. Om jag hade skrivit till Sveriges Television och klagat, hade jag antagligen fått samma svar som en kollega, nämligen:
"Tack för brev. Vi har med intresse tagit del av Era synpunkter. Hälsningar NN."
På natten vidtog William tydligen egna mått och steg med svenska TV-producenter, för med hög och "profetisk" stämma sa han i sömnen: "Ni får inte lov att visa såna filmer för mej, som är så liten!" Visst har han rätt!"
Stycket ovan är det som följt med mig klarast från boken. Det är långt ifrån det mest spekulativa och krystade som bjuds bland alla snurriga analyser, men det visar med skrämmande klarhet på ett eller en kombination av två illavarslande alternativ:
- Ett fritt ihopfabulerande av verkligheten där ens barn används som slagträ för att driva sin tes.
- Det otäcka då ett hunsat barn känner sig nödgat att i vardagen iscensätta absurda skådespel för att leva upp till förälderns förväntningar och dogmer.
Tyvärr porträtterar inte radioreportaget nedan Anns mer rabiata och hänsynslösa sidor utan ger en ganska blek bild av en kvinna med en något udda mission. Jag uppmanar den som ännu inte läst boken att göra så snarast.
vp2_ann_ekeberg.mp3 (18,7 MB / 192 kbps)
Sändes antagligen runt 1991 då det låter som om hennes bok är nyligen utgiven.
Hennes webbsida är tydligen nere sen ett par år tillbaka, men via Wayback Machine kan man få en glimt av hennes korallrosa clip art-tillvaro: Anns Värld
Nu för tiden verkar hon mest intressera sig för new age-injicerad österlandsfilosofi ur såväl hindu- som islamskolan, samt lyssnar på nyandlig prettosvett i form av Kenia Ytterman. Möjligen är det en långt driven eukemeni, möjligen ett verkligt steg bort från inkvisitionsparanoian.
Tack mormor för att du värnade min själ och bandade detta.
Detta stackars flickebarn får illustrera den Ekebergska andan och husera i en trygg och skyddad miljö, fri från sataniska influenser, knarkreklam och Garbage Pail Kids. (Privatduplicerat vykort, årtal och ursprung okänt.)
Här bjuds ett kort, tänkvärt utdrag ur "FÖR SVERIGE - PÅ TIDEN!":
"En gång var jag ouppmärksam på min sons barnprogram. Vi hade varit på gymnastik, och jag hade inte kontrollerat kvällens TV-utbud. För precis när så skulle ske, ringde telefonen. Samtalet var viktigt och drog ut på tiden. Plötsligt hör jag min son William gråta. Jag kom rusande på mammors vis. Jag trodde knappt mina ögon, när jag tittade på bildrutan. Den var full av de vidrigaste häxor. Och detta hade min son tittat på!
William hörde ju så klart, vad jag tyckte om TV:s policy att visa skräck på bästa barnprogramstid. Om jag hade skrivit till Sveriges Television och klagat, hade jag antagligen fått samma svar som en kollega, nämligen:
"Tack för brev. Vi har med intresse tagit del av Era synpunkter. Hälsningar NN."
På natten vidtog William tydligen egna mått och steg med svenska TV-producenter, för med hög och "profetisk" stämma sa han i sömnen: "Ni får inte lov att visa såna filmer för mej, som är så liten!" Visst har han rätt!"
Stycket ovan är det som följt med mig klarast från boken. Det är långt ifrån det mest spekulativa och krystade som bjuds bland alla snurriga analyser, men det visar med skrämmande klarhet på ett eller en kombination av två illavarslande alternativ:
- Ett fritt ihopfabulerande av verkligheten där ens barn används som slagträ för att driva sin tes.
- Det otäcka då ett hunsat barn känner sig nödgat att i vardagen iscensätta absurda skådespel för att leva upp till förälderns förväntningar och dogmer.
Tyvärr porträtterar inte radioreportaget nedan Anns mer rabiata och hänsynslösa sidor utan ger en ganska blek bild av en kvinna med en något udda mission. Jag uppmanar den som ännu inte läst boken att göra så snarast.
vp2_ann_ekeberg.mp3 (18,7 MB / 192 kbps)
Sändes antagligen runt 1991 då det låter som om hennes bok är nyligen utgiven.
Hennes webbsida är tydligen nere sen ett par år tillbaka, men via Wayback Machine kan man få en glimt av hennes korallrosa clip art-tillvaro: Anns Värld
Nu för tiden verkar hon mest intressera sig för new age-injicerad österlandsfilosofi ur såväl hindu- som islamskolan, samt lyssnar på nyandlig prettosvett i form av Kenia Ytterman. Möjligen är det en långt driven eukemeni, möjligen ett verkligt steg bort från inkvisitionsparanoian.
Tack mormor för att du värnade min själ och bandade detta.
Detta stackars flickebarn får illustrera den Ekebergska andan och husera i en trygg och skyddad miljö, fri från sataniska influenser, knarkreklam och Garbage Pail Kids. (Privatduplicerat vykort, årtal och ursprung okänt.)
onsdag 19 maj 2010
VintagePodd #1: "...kvalstern på din hjärna"
P1 sänder nuförtiden hälso- och medicinmagasinet "Kropp & Själ", det är ett brett, trivsamt program med en holistisk och personlig profil. För 25 år sedan hette P1:s medicinska program "Doktorn har ordet", som namnet signalerar var det rotat i en något mer traditionell (eller möjligtvis auktoritär) folkbildningsestetik.
I programmet svarar överläkare Peter Paul Heinemann på lyssnarbrev genom en väldigt korrekt uppläsning av de små uppsatser han författat för att förklara och reda ut sjukdomar eller problematik. Gammal god katederundervisning alltså, om än väldigt mysig och i en ovanligt god ton.
Nu är det inte bara den sköna formen som är behållningen med detta klipp, "patienten" som är uppe för diagnos har en hel del knepiga issues vilka Heinemann avhandlar så gott och mjukt han kan. Det hela präglas av någon form av väldigt artig brutalitet, som till slut blir kringlande manipulativ och smått komisk.
Han drar även en märklig berättelse från ett maskätet parallellfall.
Lägg märke till att programmet saknar vinjettmusk, antagligen för att inte genom glam och skrål svärta den medicinska objektiviteten.
Påan och avan är med i sin helhet, de är tillsammans med själva programmet en utmärkt illustration på att public service hade så mycket mera av såväl public som av service förr i tiden, i både tilltal och tema.
vp1_doktorn_har_ordet.mp3 (20 MB / 192 kbps)
Sändes 1985.
Tack mormor för alla timmar framför bandspelaren.
Detta skrämmande norska julkort, poststämplat 1961, får illustrera programmet och allt vad det innebär av tomtar på loftet, att känna sig hemsökt, svunna ideal med mera:
I programmet svarar överläkare Peter Paul Heinemann på lyssnarbrev genom en väldigt korrekt uppläsning av de små uppsatser han författat för att förklara och reda ut sjukdomar eller problematik. Gammal god katederundervisning alltså, om än väldigt mysig och i en ovanligt god ton.
Nu är det inte bara den sköna formen som är behållningen med detta klipp, "patienten" som är uppe för diagnos har en hel del knepiga issues vilka Heinemann avhandlar så gott och mjukt han kan. Det hela präglas av någon form av väldigt artig brutalitet, som till slut blir kringlande manipulativ och smått komisk.
Han drar även en märklig berättelse från ett maskätet parallellfall.
Lägg märke till att programmet saknar vinjettmusk, antagligen för att inte genom glam och skrål svärta den medicinska objektiviteten.
Påan och avan är med i sin helhet, de är tillsammans med själva programmet en utmärkt illustration på att public service hade så mycket mera av såväl public som av service förr i tiden, i både tilltal och tema.
vp1_doktorn_har_ordet.mp3 (20 MB / 192 kbps)
Sändes 1985.
Tack mormor för alla timmar framför bandspelaren.
Detta skrämmande norska julkort, poststämplat 1961, får illustrera programmet och allt vad det innebär av tomtar på loftet, att känna sig hemsökt, svunna ideal med mera:
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
