VintagePodd #2: Mörkerkvinnan Ann Ekeberg

Ann Ekeberg gav i början av nittiotalet ut den fanatiska boken "FÖR SVERIGE - PÅ TIDEN", ett förvirrat lapptäcke av vilda spekulationer kring diverse populärkultur, klädsamt inramat av en sirlig frikyrklig moralparanoia. Trots bokens humoristiskt fundamentalistiska ton och haltande feltänk kan man ge henne några rätt i delar av kritiken av subkulturers konformerande funktion och dess intellektuellt avtrubbande verkan. Dock kvarstår det faktum att skulle man samla all världens människoexploaterande lortkultur i en riktigt grisig DVD-box skulle denna fortfarande vara så mycket mer uppbygglig än Anns inkrökta dödsbruna världssyn. I bokens inkvisitoriska vanföreställningar snurrar hon inte bara in på skrattretande stigar kring rollspel, rockens "dödsrytm" och det faktum att hemglass säljer glass med monstertema, utan hon likställer även homosexualitet ("...detta oerhörda förakt mot Skapelsen!") med pedofili och nekrofili och anser att sexualundervisning leder till incest. För att verkligen spä på världsfrånvändheten anser hon sig själv sedan barnsben vaccinerad mot videovåld, "...och det medelst: 1. Gud som haver 2. Havregrynsgröt 3. Mamma hemma".

Här bjuds ett kort, tänkvärt utdrag ur "FÖR SVERIGE - PÅ TIDEN!":

"En gång var jag ouppmärksam på min sons barnprogram. Vi hade varit på gymnastik, och jag hade inte kontrollerat kvällens TV-utbud. För precis när så skulle ske, ringde telefonen. Samtalet var viktigt och drog ut på tiden. Plötsligt hör jag min son William gråta. Jag kom rusande på mammors vis. Jag trodde knappt mina ögon, när jag tittade på bildrutan. Den var full av de vidrigaste häxor. Och detta hade min son tittat på!
William hörde ju så klart, vad jag tyckte om TV:s policy att visa skräck på bästa barnprogramstid. Om jag hade skrivit till Sveriges Television och klagat, hade jag antagligen fått samma svar som en kollega, nämligen:
"Tack för brev. Vi har med intresse tagit del av Era synpunkter. Hälsningar NN."
På natten vidtog William tydligen egna mått och steg med svenska TV-producenter, för med hög och "profetisk" stämma sa han i sömnen: "Ni får inte lov att visa såna filmer för mej, som är så liten!" Visst har han rätt!"

Stycket ovan är det som följt med mig klarast från boken. Det är långt ifrån det mest spekulativa och krystade som bjuds bland alla snurriga analyser, men det visar med skrämmande klarhet på ett eller en kombination av två illavarslande alternativ:
- Ett fritt ihopfabulerande av verkligheten där ens barn används som slagträ för att driva sin tes.
- Det otäcka då ett hunsat barn känner sig nödgat att i vardagen iscensätta absurda skådespel för att leva upp till förälderns förväntningar och dogmer.

Tyvärr porträtterar inte radioreportaget nedan Anns mer rabiata och hänsynslösa sidor utan ger en ganska blek bild av en kvinna med en något udda mission. Jag uppmanar den som ännu inte läst boken att göra så snarast.

vp2_ann_ekeberg.mp3 (18,7 MB / 192 kbps)

Sändes antagligen runt 1991 då det låter som om hennes bok är nyligen utgiven.

Hennes webbsida är tydligen nere sen ett par år tillbaka, men via Wayback Machine kan man få en glimt av hennes korallrosa clip art-tillvaro: Anns Värld

Nu för tiden verkar hon mest intressera sig för new age-injicerad österlandsfilosofi ur såväl hindu- som islamskolan, samt lyssnar på nyandlig prettosvett i form av Kenia Ytterman. Möjligen är det en långt driven eukemeni, möjligen ett verkligt steg bort från inkvisitionsparanoian.

Tack mormor för att du värnade min själ och bandade detta.

Detta stackars flickebarn får illustrera den Ekebergska andan och husera i en trygg och skyddad miljö, fri från sataniska influenser, knarkreklam och Garbage Pail Kids. (Privatduplicerat vykort, årtal och ursprung okänt.)

Evangelium i pundarton: Lasse "PP" Nylén

Som en liten parentes till Fetlers kyrkosång kommer här ett behjärtansvärt försök att popularisera Jesus stillande av stormen på Genesarets sjö samt utdrivandet av oren ande ur den besatte vid Gerasa (Markus 4:35-5:20).
I sin ivrighet att göra en barntillvänd och hipp iscensättning lägger Lasse "PP" Nylén in en så pass entusiastisk växel att det snabbt slår över i en parodisk ton som mest för tankarna till en tjackig huvudstadsmissbrukare av den gamla skolan, nyfrälst och nynykter för åttonde gången.

Man kan även iakkta en intressant diskrepans, stroferna "Spådomar är lögn, magi är bara skräp!" (B-sidans Jesusrap "Sätt dig ner och lyssna") rimmar illa med det faktum att en av musikerna faktiskt heter Carlos Castaneda.


Lasse "PP" Nylén
Befriaren, Kassett, 1995
befriaren.zip (40,8 MB / 192 kbps)

Utgiven av Södermalm Media Music. Tack till Björn som försåg mig med kassetten.

Jag skulle vilja knyta an detta till ett fint loppisfynd, en crooked Christ med slitna missbrukar-/byfånedrag: Märkligt snett ansikte, svullna kinder, ett slött och ett vilt uppspärrat öga, mun som lite frågande hänger öppen, eventuellt fryst i en smaskande rörelse.
En skön syntes mellan kitschig hötorgsexploatering och Pinguestetik.


Ett hemtrevligt och primitivt amatörjobb i grov lera.

Sjung lovsång alla länder: Familjen Fetler

Familjen Fetler sjunger rysk bibelsång.

Nattklaviatur: Dr. Z och själen

I min mors skivbackar fanns tre stycken LP:s vilkas omslag jagade skräck i mig som barn: Mandrill - S/T, The Edgar Broughton Band - S/T samt en nu glömd Grace Jones-skiva (eventuellt Nightclubbing).
Länge trodde jag att det var The Edgar Broughton Band som låg på skivspelaren då det i vardagsrummet spelades en särskilt läskig men samtidigt spännande pianorock. Även om musiken var bättre och mer sensibel än vad omslaget skvallrade om så hängde i mitt huvud läskig musik samman med ett läskigt omslag.
Ett par år och lite förnuft senare insåg jag att Edgar Broughton spelade en ganska oskyldig och mysig rock och det märkligare katakombpianot hörde hemma i en färggrann sleeve med festliga utvikningsmöjligheter. Bandet hette Dr. Z och det blev en skiva jag lyssnade på allt oftare, jag fäste mig vid den så pass att jag i hemlighet norpade den ur backen då jag flyttade hemifrån.

Det är dunkel, progressiv rock vilken stöder sig på diverse klaviatur istället för den gistna gitarrkryckan. Atmosfären är mörk och måttligt ond, mycket tack vare rösten och cembalon (ett instrument jag i vanliga fall ofta finner motbjudande, men här funkar ypperligt). En intensiv tripp genom en till synes monoton, men i grunden varierad och innerligt skulpterad musikvärld.

Sorgligt nog medför min tidiga fascination för skivan även att den spelats av klumpiga små barnafingrar vilket säkerligen adderat till dess slitna finish och ganska omfattande knaster.


Dr. Z
Three Parts To My Soul (Spiritus, Manes Et Umbra), LP, 1971
three_parts_to_my_soul.zip (86,3 MB / 320 kbps)

Släppt på Vertigo. Skivan ska tydligen vara hyfsat rare och återutgivningar har gjorts på såväl vinyl som CD.

Rant#1: GAK går loss på skitsamhället

Från en tid då public service-media inte var infantilt och efterblivet kommer här två snuttar med det klipskt skägg vid namn Gunnar Adler-Karlsson.

I det första från radioprogrammet OBS nån gång runt regeringsskiftet 1976 iscensätter han hur det kunde låtit då Marcus Wallenberg briefade sina vampyrkollegor i Bilderberggruppen. Han går igenom de strategier han tänkt nyttja då hans smådjävlar äntligen fått fritt spelrum även i den politiska maktens bollhav.
Märk väl parallellerna med dagens debatt då pseudofrågan om en "stabil" ekonomi ruskas runt i allmänhetens tomma kranier till den milda grad att det stiger från ett ihåligt rassel till skräckinjagande domedagsoväder vilket effektivt tvingar isär skinkorna på den skuldsatte och nervöse arbetstagaren. Motvilligt men med en lättnadens suck accepterar den sedan all den förnedring och övergrepp som bjuds från de som tafsande och flämtande lovar att ställa allt till rätta.

I det andra klippet från Maria Wendehögs program "Det gäller livet", antagligen sänt under sent 80-tal, går Gunnar mer allmänt loss på organisationers inbyggda moralproblematik, samhällets allmänna misströstan gentemot sig självt, bristen på idealitet, fördumningen av människan, arbetarrörelsens svek osv.
Tyvärr saknas början och slut av programmet, men det är ändå väl värt en lyssning.

Så sitt inte med hakan i dyn såhär i valtider, lyssna på GAK, fundera, rasa och misstro.

rant1_gak.zip (34,6 MB / 192 kbps)

Mormor tackas för inspelningen.

Punkzigenare: Hans Caldaras

OBS! Se till att läsa Hans Caldaras egen kommentar på detta inlägg där han detaljerat rätar ut mina frågetecken samt förser oss med ytterligare lite intressanta detaljer!

"Zigenaren", en skön singel som oblygt höjer rösten kring romernas situation i Sverige. På A-sidan sjunger Hans Caldaras den kärva "Minns du" med backning av Mascots. B-sidan innehåller "Gélem gélem", den romska folkhymnen, i vad verkar vara en inspelning från Jugoslavien med ej namngivna musiker.
Den senare är traditionell och vad man kan vänta sig på en sån här 7":a, däremot är "Minns du" en punkig och rak skildring av eländiga förhållanden, samhällets svek och att vara oönskad. Trots sin hårda ton och tema är låten charmig och mysig, dessutom får man mitt i låten en pedagogisk spoken word-Q&A kring den romska frågan.

Systemet och allmogen fördöms gång på gång på ett sätt man gärna skulle höra i dagens fattiga diskussionsklimat. Formuleringar som "Vårt illojala hemland", "-Svenska folket och den allmänna opinionen, hur är det med den? -De är felinformerade." och "Det var regeringen som svek" är lysande.


Hans Caldaras / Mascots / ???
"Zigenaren", 7", 196?
zigenaren.zip (18 MB / 320 kbps)

Jag vet inte om singeln överhuvudtaget hade ett omslag då den kom, men då min saknar omslaget har jag ingen info om label och utgivningsår. Men utifrån att Mascots lade ner 1969 får man anta att den släpptes någon gång under 60-talet.

Nationaldag i österled: Det fria Estland

Då min vän Charlotta i slutet av februari besökte Estland drog det ihop sig till nationaldag, försvaret affischerade friskt inför högtidsdagen och den driftige Charlotta plockade med sig en hög affischer hem.
Det är ett estetiskt sammelsurium vilket förutom det sedvanligt osmakliga allmogeflirtandet även bjuder vibbar av balkankrig, WWII och lumparspex.











Svårigheterna att fotografera av stora affischer, särskilt i uselt hemmaljus förklarar bildernas skevheter och flammighet.

Detta blir det sista av Estland på ett tag.

Estnisk exilfolk: Bröderna Urb

De estniska bröderna Toomas och Tarmo Urb hoppade av till Sverige i mitten av 1980-talet. De verkar vara två folkligt präktiga kulturpersonligheter med vissa pompösa drag, och nog skiner ett segt arv av estradörtrött europeisk vistradition igenom på många ställen av denna skiva. En del spår uppvisar dock märkliga toner och en medryckande melankoli vilken gör den väl värd tian jag gav för den.


Tarmo & Toomas Urb
"Imeline Aas", LP, 1980
imeline aas.zip (70 MB / 320 kbps)

Utgiven på den svenska labeln Terra.

Semester i österled: Det ockuperade Estland

Motiv från kolchosen "S. Kirov Model Collective Fishery"


Dwelling-houses of the fishermen.


The boarding-house for the labour veterans of the S. Kirov Model Collective Fishery.


"Duck's Nest", the kindergarten of the S. Kirov Model Collective Fishery. Pupils of the kolkhoz children's art school at summer practice.


The medical centre of the S. Kirov Model Collective Fishery.


Fish nurseries at Roosna-Alliku and Pärispea.


Chairman of the Board Oskar Kuul, Merited Fisherman of the Estonian SSR. A board meeting of the S. Kirov Model Collective Fishery.


The winter-garden of the S. Kirov Model Collective Fishery.

Sveriges bästa, del 2: Kerstin "Morgon Efter regn"

Antagligen en dussinschlagerplatta i många öron, själv anser jag den vansinnigt komplett, inspirerande och högst drabbande.
Snygg, melankolisk schlagerpop med gott om folkinfluenser, smakfullt arrangerad och klädd i en smäktande blålila ljudbild drypande av längtan och barrskog i skymning.

Två av spåren är skrivna av Kerstin själv, en handfull är traditionella folkvisor, resterande är tolkningar och original av tunga låtskrivarnamn, bland annat Olle Adolphson, Anders Falk och Berndt Egerbladh. Respekt till producent Ingela Pling Forsman vilken uppenbarligen lyckats med att samla rätt skara människor vid rätt tidpunkt.

En folkpoppärla som inte bör falla i glömska!


Kerstin
"Morgon Efter Regn", LP, 1979
morgon_efter_regn.zip (88,5 MB / 320 kbps)

Kerstin Forslund var under 1970-talets första hälft aktiv i grupperna Älwdalingarna och Small Town Singers. Under eget namn har hon gett ut LP:n Här (1977) samt CD:n Vägen Hit (2007).
Läs mer på hennes hemsida: http://musikrum.se

Proto-gore: Profetiska Lindy Michaels

Detta blir en kort fristående uppföljning till föregående spektakulärmedicinska post.

Då jag var 16 år presenterade Björn en del för mig då osmakade musikyttringar. Förutom obskyr black metal var de första saker jag spisade ur hans skiv- och kassetthyllor diverse goregrind. En märklig genre där tematiken kretsar kring rostfria tänger, att klafsa omkring i varig sörja, företa sig obduktioner samt att med stort intresse iaktta och beskriva diverse sjukdoms- och förruttnelseförlopp.
Det var en ganska skakande och mörk upplevelse.

15 år senare lyfter jag LP:n Ragamuffin Child av Lindy Michaels ur tiokronorsbacken på Tjockloppisen. I hopp om att den är samplingsbar köper jag, bara för att besviket konstatera att den innehåller jämntjock, ganska anonym folkpop. Allt är tråkigt utom A-sidans femte spår Communicable Diseases, det är bisarrt och 20 år före sin tid. Så här lät akademisk gore 1968:


communicable_diseases.mp3 (7,4 MB / 320 kbps)

VintagePodd #1: "...kvalstern på din hjärna"

P1 sänder nuförtiden hälso- och medicinmagasinet "Kropp & Själ", det är ett brett, trivsamt program med en holistisk och personlig profil. För 25 år sedan hette P1:s medicinska program "Doktorn har ordet", som namnet signalerar var det rotat i en något mer traditionell (eller möjligtvis auktoritär) folkbildningsestetik.
I programmet svarar överläkare Peter Paul Heinemann på lyssnarbrev genom en väldigt korrekt uppläsning av de små uppsatser han författat för att förklara och reda ut sjukdomar eller problematik. Gammal god katederundervisning alltså, om än väldigt mysig och i en ovanligt god ton.
Nu är det inte bara den sköna formen som är behållningen med detta klipp, "patienten" som är uppe för diagnos har en hel del knepiga issues vilka Heinemann avhandlar så gott och mjukt han kan. Det hela präglas av någon form av väldigt artig brutalitet, som till slut blir kringlande manipulativ och smått komisk.
Han drar även en märklig berättelse från ett maskätet parallellfall.
Lägg märke till att programmet saknar vinjettmusk, antagligen för att inte genom glam och skrål svärta den medicinska objektiviteten.

Påan och avan är med i sin helhet, de är tillsammans med själva programmet en utmärkt illustration på att public service hade så mycket mera av såväl public som av service förr i tiden, i både tilltal och tema.

vp1_doktorn_har_ordet.mp3 (20 MB / 192 kbps)

Sändes 1985.

Tack mormor för alla timmar framför bandspelaren.

Detta skrämmande norska julkort, poststämplat 1961, får illustrera programmet och allt vad det innebär av tomtar på loftet, att känna sig hemsökt, svunna ideal med mera:

Lurkande dunkel, förbjudna böcker: Tonsatt Lovecraft

En mycket trevlig inläsning av H.P. Lovecrafts "Fungi From Yuggoth", ett knippe skräcklyrik vilken här inramas av välkomponerad synthambient.
Tycker man att Lovecrafts noveller tenderar att lida av en viss långdragenhet och aningen för explicita passager är detta en bra och effektivt kortfattad kaka att knapra på.


H. P. Lovecraft / John Arthur / Mike Olson
"Fungi From Yuggoth", Kassett, 1987
fungi_from_yuggoth.zip (136 MB / 320 kbps)

För kalenderbitare finns scanningar av de mer informativa delarna av inlagan här: notes.zip

Utgiven på förlaget Fedogan & Bremer. Kassetten har även kommit i en CD-utgåva vilken verkar vara slutsåld.

Lärosäte Björklund: Flickan Ensam

Eländigt klassrum under sträng tillsyn. Dagen till ära är katedern dukad i fransk nyfolkstil och alla flickorna välkammade.














Foto, 239x179 mm. "flickan ensam" skrivet i blyerts på baksidan.

Konservburksbreakbeats och skivspelar-ADHD: Frrranck C.

Oftast betyder en oannonserad bonusskiva i en skivbytesförsändelse att avsändaren lämpat över nåt generiskt skräp på dig som denne inte har hjärta att bara kasta. Kanske hade också den italienare eller tysk som sände mig Frrrank C. den dåliga smaken att se ner på denna 7":a i skenet av de ruttna kassetter som var paketets i förhand uppgjorda last?
Dennes förlust i sådant fall, själv blev jag efter lyssning jublande glad och mina fördomar om överraskningsgåvor rämnade.

Plonkiga lortbreakbeats, fräsande keyboardambient samt inbryt av lite konkret oväsen, allt nästintill ständigt inramat av ett par frenetiskt bearbetade skivtallrikar. Det är jäkligt lo-fi och avvägningen mellan monotoni och damp i arrangemangen är perfekt.


Frrranck C.
"Hale Bopp Brings Closure To Heaven's Gate", 7" EP, 1998
hale_bopp.zip (30 MB / 320kbps)

Släppt på tyska Staubgold. Det verkar finnas minst 3 stycken olika omslagsversioner på EP:n. Frrranck C. har även släppt under namnet Westland, deras obetitlade 7" (1995) har en hel del beröringspunkter med detta, saknas gör dock den övergripande atmosfären och entusiasmen.

Dr Moreau i allmogens semestersverige: Täppas Fogelbergs "Sommarsoppa".

"Sommarsoppa", en radioteater i 15 delar av Täppas Fogelberg, sändes sommaren 1984 i Sveriges Radio P1.

Storyn är absurd och övermättad, produktionen skev, cartoonig och med utmärkt musik. På nåt sätt känns det som ett skönt barnprogram för vuxna, belamrat med klyschiga och simpla byggklossar vilka ledigt sammanfogas i unika och alltigenom närvarande former.

Notera att det är inspelat på en sliten köksradio och låter därefter, att tre av de 15 delarna saknas samt att den sista delen är stympad och fragmenterad. Kan man bortse från "bristerna" bjuds man dock nästan tre timmar god och märklig underhållning.

Om någon sitter på bandningar av de delar som saknas eller är inkompletta får denne gärna höra av sig.

Tack till mormor Karin som idogt bandat P1 genom åren och därmed fångat detta.

sommarsoppa.zip (223 MB / 192kbps)

Då radioutsändningar saknar fräck grafik bjuds istället två vykortsfynd med härligt somriga motiv:

Sveriges bästa, del 1: Erik Aschan

När det kommer till att fastslå Sveriges absolut bästa skivor kan man hur man än försöker inte komma undan att dra fram Erik Aschan från kortlekens botten.
Mycket kan sägas om vilken särling och unikum han är, men det är både onödigt och tjatigt. Hans musik står sig gott på egna ben, utan vare sig kufkult eller mytbildning.

Detta är hans fyra sista LP:s, på intet sätt omöjliga att få tag på men hyfsat ovanliga ("Så länge ni vägrar lyssna" samt "Vi ska alla den vägen vandra" kan man stöta på då och då om man har ögonen öppna, "Mothugg!" och "In English" är det glesare emellan).
De är temperamentsfulla och snurrigt personliga, ett obligatorium för alla med ett intresse i svensk progg, loner-/outsidermusik, DIY eller allmän kvalitet.


Erik-Gabriel Willand Aschan
"-Så länge ni vägrar lyssna...", LP, 1979
sa_lange_ni_vagrar_lyssna.zip (106 MB / 320kbps)



Erik-Gabriel Willand Zürcher (före detta Aschan)
"Mothugg! - Mina sånger kommer alltid att leva!!!", Dbl-LP, 1981
mothugg.zip (226 MB / 320kbps)



Erik Zürcher
"Vi ska alla den vägen vandra! (el Offrad på politikens altare!)", LP, 1982
vi_ska_alla_den_vagen_vandra.zip (109 MB / 320kbps)



Erik G W Zürcher and Erik Aschan
"In English, D-LP", 1986
in_english.zip (179 MB / 320kbps)

Läs om aktuella skivor på hans hemsida: http://erikaschanzurcher.dinstudio.se/
En något utförligare hemsida för den som vill läsa mer om Erik: http://akultur.org/aschan/

Jag vill rikta ett stort tack till Staffan som för tio år sedan uppmärksammade mig på Eriks musik och även varit behjälplig i sökandet efter hans skivor. Tack!